Det finns en bred enighet i riksdagen om de svenska utsläppsmålen. 2045 ska Sverige ha netto-noll utsläpp.
Ett sätt att kunna jämföra olika växthusgaser är att räkna om dem i så kallade koldioxidekvivalenter. Koldioxidekvivalenter tar hänsyn till olika växthusgasers förmåga att bidra till växthuseffekten och räknar om detta i vad det hade motsvarat i koldioxid. De svenska nettoutsläppen (utländsk påverkan inte medtagen) var 2019: 50 920 tusen ton koldioxidekvivalenter, (Naturvårdsverket, 2021) fördelade enligt tabellen till höger.
Markanvändning och skogsbruk innebär en koldioxidsänka, dvs upptaget av koldioxid är större än utsläppen. 2019 var nettoeffekten -35 489 tusen ton koldioxidekvivalenter, en summa som varit relativt stabil sedan 1990.
Utrikes transporter är inte medräknade ovan och utsläppen för dessa 2019 beräknades till 9 664 tusen ton koldioxidekvivalenter, medan de var 3 725 tusen ton 1990. (Naturvårdsverket, 2021)
Delmål på vägen är att utsläpp från transporter, arbetsmaskiner, mindre industrier och energianläggningar, bostäder och jordbruk ska ha minskat med minst 63 procent 2030 och minst 75 procent 2040 jämfört med 1990 (Regeringen, 2021). Dessa sektorer ingår inte i EU:s system med handel med utsläppsrätter. Insatser för att öka upptaget av koldioxid får stå för endast 8 procent 2030 respektive 2 procent 2040. Inrikes transporter (utom inrikes flyg som ingår i handeln med utsläppsrätter) ska minska sina utsläpp med 70 procent senast 2030 jämfört med 2010 (Regeringen, 2021).
Detta kommer att kräva stora insatser från bland andra transporttunga företag, entreprenadföretag, små och medelstora industriföretag samt jordbruksföretag. Dessa företag motsvarar 48 procent av Sveriges företag och består i huvudsak av små och medelstora företag (Statistiska centralbyrån, 2021).
Över tid har utsläppen inom flertalet av kategorierna ovan sänkts med undantag av utrikes transporter och produktanvändning som ökar och arbetsmaskiner som legat relativt konstant. (Naturvårdsverket, 2021) Politiska insatser fokuseras utifrån ovanstående på utsläpp från industrin, transporter, jordbruk och arbetsmaskiner. (Regeringen, 2020)
All forskning på området visar att affärsnyttorna uppstår när företag agerar proaktivt, snarare än att de tvingas ändra sig baserat på yttre påverkan. Den yttre påverkan kommer att bli större ju längre tiden går.
Hur kan ni agera proaktivt och göra hållbarhet till en konkurrensfördel för er? Hur kan ni agera för att vara en föregångare inom er bransch? Hur kan ni säkerställa att just ni står för värden som gör er mer attraktiva än konkurrenterna, både för kunder och talanger?