I år är det 30 år sedan FN:s Earth Summit arrangerades i Rio de Janeiro. Då antogs United Nations Framework Convention on Climate Change (UNFCCC) eller kort och gott klimatkonventionen. Sedan dess har över 50 % av alla mänskligt förorsakade utsläppen av koldioxid skett. De övriga, knappa 50 %, tog oss ca 235 år, från den industriella revolutionen till 1992. Det är nu mindre än 30 år kvar till 2050. Då måste de globala utsläppen av koldioxidekvivalenter vara netto 0 för att vi ska lyckas hålla den globala snittemperaturökningen till max +2 grader Celsius. Om 8 år, år 2030, behöver de globala utsläppen vara mer än halverade jämfört med nu, för att nå detta mål. Om åtta år.
2020 var Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser (då är inte de utsläpp vi orsakar utomlands med – exempel genom de saker och kläder vi köper som produceras i andra länder samt resor) 46,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det var en minskning om 8,9 % sedan 2019. De Svenska utsläppen har minskat stadigt sedan 1990 (totalt med 35 %) men detta var den största minskningen något enskilt år sedan 1990. Det inger hopp. Vi kan faktiskt lösa det här.
Vi kan nå målet 2030 om vi fortsätter hålla takten med 8-9 % minskning årligen, men då behöver minskningen efter 2030 ligga på ca 25 % årligen för att nå målet 2050.
Vad spelar det för roll vad vi gör om inte alla andra löser sin del, tänker kanske någon.
Tja, klimatavtrycket per person och år ligger på ca 6 ton koldioxidekvivalenter per person och år i världen. I västvärlden ligger avtrycket generellt betydligt högre och trots att vi i Sverige huvudsakligen har fossilfri el, släpper vi ut ca 6,5 ton koldioxidekvivalenter per person och år. Den hållbara nivån ligger någonstans mellan 0,7-1,5 ton per person och år, beroende på vem som räknar. Så vi har en liten bit kvar.
En stor andel av våra utsläpp kommer från konsumtion, inte minst av varor och livsmedel som produceras i andra länder. Genom att köpa färre saker och saker som håller längre, kan vi minska utsläppen radikalt. Genom e ökad konsumtion av tjänster istället för saker, kan vi minska utsläppen ytterligare. När det gäller maten kan vi också göra mycket. Över 60 % av våra utsläpp från livsmedelskonsumtionen kommer från direktimporterade livsmedel eller importerade produkter tidigare i produktionskedjan för livsmedel (som soja och palmolja). En stor skillnad kan vi alltså göra genom att bara äta svenskproducerade livsmedel.